Mina första intryck - Lila Hibiskus del 1

Lila Hibiskus bemöter mig med en finstämd känsla av någonting bräckligt, någonting finstämt som tillvaro hos den lilla flicka vars skygga blick jag möts av. Hon ser ut att spana ut över världen, möjligen söker hon efter något. Sedan börjar jag bläddra över de spröda sidorna med fingrarna. Jag öppnar boken på vid gavel och möts av en hård och lång beskrivning. Protagonistens pappa kastar sin mässbok över rummet och krossar figuriner i ett bråk med Jaja, protagonistens bror. Meningen säger redan här en hel del om vem vi pratar om, hur de lever. Vi har fått veta att kapitlet heter Palmsöndagen, och på denna söndag får vi se tillvaron hos en kristen familj, med ett så pass gott leverne att de har råd både att ha figuriner som dekoration och även ha sönder dem. Vidare in utvecklas bråket, vi ser ur Protagonistens synvinkel som den minsta pusselbiten av den större familjen. Hennes roll är egentligen bara att befinna sig, vara och bete sig. Hon beskriver sin far som en hård man men försöker även mejsla fram mjukare sidor som hans ständiga behov av att låta sin familj smaka på hans te, av den enkla anledningen att det är ett så gott ting att det måste delas. Sådana små detaljer ger berättelsen redan från starten en känsla av djup, en karaktärsbredd som inte alltid ses i böcker. 

Ännu har inte den lilla flickan antagit rollen av den som för händelseförloppen framåt. Genom de första sidorna av familj, konflikt och miljöbeskrivning är hon enbart en oskyldig beskådare av de event som sker. Boken är ännu bara några sidor inne i sin intrig, och det ska bli spännande att se vad framtiden håller för mig.