Jean-Jacques Rousseau
1. Texten handlade om hur de frodiga, goda och kloka välskapta männen ska handskas med de mer olyckligt lottade varelserna som är då mer slöa och måste behandlas slavlikt för att de ska veta sin plats eller kvinnorna och hur man ska handskas med dem för att de inte ska missbruka sina egenskaper och dra båda parter i fördärvet.
2. Författaren har en drivande tes. Den gäller att de finns 2 olika typer av män, bönderna och vildarna, och att män som lärs av sina föräldrar att inte tänka och lyda kommer att bli tölpar som inte reflekterar över tillvaron emedan de som tillåts själva söka lösningar på problem och inte uppfostras i samma utsträckning kommer att nå en högre manlig upplysning och vishet. Författaren är av åsikten att män besitter bättre egenskaper än kvinnor och står i rätten att förhindra kvinnors framfart och upptåg. Det går att se att denna åsikten är en tes i sig, att män är bättre än kvinnor även de tölpaktiga och bondelika.
3. Argumenten för att en del ska få mindre frihet än andra är ofta gällande olika människors egenskaper. Kvinnofolk har egenskaper som måste tyglas för deras egen del. De bör finna sig i att bli dominerade och styrda samt orättvist behandlade då detta är för deras eget bästa. Deras egenskaper kan dra ned både man och kvinna i fördärvet och då krävs en stark god man att ta hand om situationen.
4. Hans åsikter gör mig upprörd, främst på grund av kvinnosynen som är högst inskränkt och helt felaktig. I hans första text pratar han om hur uppfostran mycket formar människan, vilket är en åsikt jag till viss del kan stå bakom. Att barn sedan borde låtas springa fritt är å andra sidan något jag kanske personligen inte helt håller med om. Jag tror att barn behöver vuxnas kunskap och hjälp under sina första levnadsår mer än någonsin.
Anna Maria Lenngren
1. Dikten handlar om olika råd hon skulle ge till sin dotter inför framtiden om hon hade någon, vilka råd hon skulle ge som moder, medmänniska och kanske framförallt kvinna.
2. Tesen ligger i att kvinnor ska underställa sig män, men det finns också budskap om att kunskap om världen är värdefullt och att det är värdefullt att observera och vara en människokännare. Genom sina teser ger hon sin tänkta dotter råden att läsa om hon känner det givande, men helst inte då kvinnor ödslar tid från hemmet på dessa manliga sysslor. Om hon läser ska hon inte skryta med det. Hon ska inte läsa om nyheter heller. Om hennes man är henne icke värdig ska hon inte bry sig om detta utan bita ihop förtreten.
3. Det är sorgligt att dessa kvinnoföraktande ord kommer ur munnen på en kvinna. Min gissning (vilket gör mig ledsen) är att Lenngren inte bara skolats i en mansdominerad skolning med mansperspektiv utan också som alla andra kvinnor vid den här tiden levt så länge i ett patriarkat som tvingat ned dem till den punkt då de tror att de inte längre är något värda och naturligt antar sig vara sämre. Lenngren är en lärd kvinna som råder sin dotter att se till människor och läsa om hon finner det givande, att se till världen och dra nytta av den. Dock finner hon inte kvinnan enligt samhället i samma grad kapabel till manssysslor eller mansnöjen. Hon är formad av en dåtid och dess ideal som i sin tur format individerna i det bortom det sunda förnuftet. Detta är något hon bitterst drar några skämt om, och det gör mig ledsen att se hur situationen var.
