Émile - Jean-Jacques Rousseau och Anna Maria Lenngren

Jean-Jacques Rousseau

1. Texten handlade om hur de frodiga, goda och kloka välskapta männen ska handskas med de mer olyckligt lottade varelserna som är då mer slöa och måste behandlas slavlikt för att de ska veta sin plats eller kvinnorna och hur man ska handskas med dem för att de inte ska missbruka sina egenskaper och dra båda parter i fördärvet.

2. Författaren har en drivande tes. Den gäller att de finns 2 olika typer av män, bönderna och vildarna, och att män som lärs av sina föräldrar att inte tänka och lyda kommer att bli tölpar som inte reflekterar över tillvaron emedan de som tillåts själva söka lösningar på problem och inte uppfostras i samma utsträckning kommer att nå en högre manlig upplysning och vishet. Författaren är av åsikten att män besitter bättre egenskaper än kvinnor och står i rätten att förhindra kvinnors framfart och upptåg. Det går att se att denna åsikten är en tes i sig, att män är bättre än kvinnor även de tölpaktiga och bondelika.

3. Argumenten för att en del ska få mindre frihet än andra är ofta gällande olika människors egenskaper. Kvinnofolk har egenskaper som måste tyglas för deras egen del. De bör finna sig i att bli dominerade och styrda samt orättvist behandlade då detta är för deras eget bästa. Deras egenskaper kan dra ned både man och kvinna i fördärvet och då krävs en stark god man att ta hand om situationen.

4. Hans åsikter gör mig upprörd, främst på grund av kvinnosynen som är högst inskränkt och helt felaktig. I hans första text pratar han om hur uppfostran mycket formar människan, vilket är en åsikt jag till viss del kan stå bakom. Att barn sedan borde låtas springa fritt är å andra sidan något jag kanske personligen inte helt håller med om. Jag tror att barn behöver vuxnas kunskap och hjälp under sina första levnadsår mer än någonsin.

Anna Maria Lenngren

1. Dikten handlar om olika råd hon skulle ge till sin dotter inför framtiden om hon hade någon, vilka råd hon skulle ge som moder, medmänniska och kanske framförallt kvinna.

2. Tesen ligger i att kvinnor ska underställa sig män, men det finns också budskap om att kunskap om världen är värdefullt och att det är värdefullt att observera och vara en människokännare. Genom sina teser ger hon sin tänkta dotter råden att läsa om hon känner det givande, men helst inte då kvinnor ödslar tid från hemmet på dessa manliga sysslor. Om hon läser ska hon inte skryta med det. Hon ska inte läsa om nyheter heller. Om hennes man är henne icke värdig ska hon inte bry sig om detta utan bita ihop förtreten.

3. Det är sorgligt att dessa kvinnoföraktande ord kommer ur munnen på en kvinna. Min gissning (vilket gör mig ledsen) är att Lenngren inte bara skolats i en mansdominerad skolning med mansperspektiv utan också som alla andra kvinnor vid den här tiden levt så länge i ett patriarkat som tvingat ned dem till den punkt då de tror att de inte längre är något värda och naturligt antar sig vara sämre. Lenngren är en lärd kvinna som råder sin dotter att se till människor och läsa om hon finner det givande, att se till världen och dra nytta av den. Dock finner hon inte kvinnan enligt samhället i samma grad kapabel till manssysslor eller mansnöjen. Hon är formad av en dåtid och dess ideal som i sin tur format individerna i det bortom det sunda förnuftet. Detta är något hon bitterst drar några skämt om, och det gör mig ledsen att se hur situationen var.

Blyertsteckningsdag

Min kusin lånade mig temporärt en mystisk håranordning och för att jag skulle se tog hon en bild. Den såg så fascinerande stor ut att det helt enkelt krävdes en avritning. Det var den första realistiska blyertsbilden.... någonsin. Tror jag. Det var riktigt kul, men mestadels för att det är väldigt trevligt med hår.

Gåtan

Vi har läst en kort novell kallad gåtan, en historia om en ung kvinna av okänd härkomst som blir inlåst av sin fader. Vi får veta genom ett antal mycket välutvecklade metaforer hur hon känner sig instängd och hämmad, hur hennes fader som stänger in henne vill gifta bort henne till varje pris, till och med till priset av hennes fria vilja. Hon berättar stapplande om hur hon ser sina fria vänner ute på gatan vandra utomhus och vifta med händerna. De är fria.

Vi diskuterade länge de olika delarna, bland annat ett mangoträd som passeras samt ett uttryck; "bon garcon". Det indikerar att de är i ett franktalande land, troligen i nordafrika eller frankrike, men de har mangoträd, som de har i Asien. Efter en wikipediasökning är det möjligt att det handlar om nya Zeeland.

Mot slutet berättar hon att hon är gravid, och att hennes pappa kommer att slå henne om han inte redan tidigare brukar göra det. Men hon kommer fram till en slutsats - hon ska bli fri.

Det var en fin berättelse. Jag fann den intressant ur ett metafoiskt perspektiv, men fann att den tidvis flummade iväg och det blev lire för svårtolkat, eller misstolkningsbart. Även om den fria tolkningen självklart är positivt vid många tillfällen.

Mina första intryck - Lila Hibiskus del 1

Lila Hibiskus bemöter mig med en finstämd känsla av någonting bräckligt, någonting finstämt som tillvaro hos den lilla flicka vars skygga blick jag möts av. Hon ser ut att spana ut över världen, möjligen söker hon efter något. Sedan börjar jag bläddra över de spröda sidorna med fingrarna. Jag öppnar boken på vid gavel och möts av en hård och lång beskrivning. Protagonistens pappa kastar sin mässbok över rummet och krossar figuriner i ett bråk med Jaja, protagonistens bror. Meningen säger redan här en hel del om vem vi pratar om, hur de lever. Vi har fått veta att kapitlet heter Palmsöndagen, och på denna söndag får vi se tillvaron hos en kristen familj, med ett så pass gott leverne att de har råd både att ha figuriner som dekoration och även ha sönder dem. Vidare in utvecklas bråket, vi ser ur Protagonistens synvinkel som den minsta pusselbiten av den större familjen. Hennes roll är egentligen bara att befinna sig, vara och bete sig. Hon beskriver sin far som en hård man men försöker även mejsla fram mjukare sidor som hans ständiga behov av att låta sin familj smaka på hans te, av den enkla anledningen att det är ett så gott ting att det måste delas. Sådana små detaljer ger berättelsen redan från starten en känsla av djup, en karaktärsbredd som inte alltid ses i böcker. 

Ännu har inte den lilla flickan antagit rollen av den som för händelseförloppen framåt. Genom de första sidorna av familj, konflikt och miljöbeskrivning är hon enbart en oskyldig beskådare av de event som sker. Boken är ännu bara några sidor inne i sin intrig, och det ska bli spännande att se vad framtiden håller för mig.